Resursskolor och Helleborusskolan På förfrågan från en kommunpolitiker i Österåker ifall vi har tillgång till information om Helleborus i förhållande till andra resursskolor kommer här en sammanställning av den information vi har.
Det finns en studie gjord av Skolverket 2014 som kartlagt resursskolor i Sverige. Ser man till alla resursskolor så går 31% av eleverna ut åk 9 med fullständiga betyg. Det är att jämföra med Helleborusskolan i Österåker där 50% går ut åk 9 med fullständiga betyg. De har även gjort en uppdelning där man kan se att elever som går i resursskola som inte är kopplad till ett HVB-hem där hade strax under 50% av eleverna godkänt i alla ämnen (se diagram 4 nedan) och 65% gick ut med behörighet till yrkesprogram (se diagram 5 nedan).
Helleborusskolan är en resursskola som inte är kopplad till HVB-hem. Helleborusskolan i Österåker hade VT 2019, 22 elever som gick ut åk 9. Av dessa gick 50% ut med fullständiga betyg och 72,7% med behörighet till yrkesprogram. Mao betydligt bättre än hur det normalt sett ser ut i resursskolor. Om man jämför med t ex Solskiftesskolan där merparten av eleverna inte har särskilda behov så fanns det 95 elever som i våras gick ut åk 9 varav 75,8% gick ut med fullständiga betyg och 81,1% gick ut med behörighet till yrkesprogram.
Tyvärr kan vi inte finna någon sammanställning på hur elever med särskilt stöd i den vanliga skolan klarar sig vilket egentligen vore en mer rättvis jämförelse. Dock ej om den görs i Österåkers kommun då de med störst svårigheter redan går på Helleborusskolan. Eleverna kommer till resursskolor sent i sin utbildning. De flesta börjar resursskola under högstadiet och framförallt i årskurs 9 som vi kan se i diagram 1 nedan.
Kunskapskraven skall vara uppnådda i årskurs 9 men resursskolorna får endast ett par år på sig och ibland endast ett år att ta igen all missad kunskap och inhämta ny kunskap. Dessa elever kommer många gånger från en icke fungerande skolgång med dåligt mående och destruktiva beteenden vilket först måste vändas till en fungerande skolgång och välmående elever.
I diagram 3 nedan kan ni även se att utbildningsnivån på föräldrarna för elever som går på resursskolor utan anknytning till HVB-hem inte skiljer sig nämnvärt i förhållande till elever i den vanliga skolan. Samtliga huvudmän i Österåkers kommun hade tillsammans 514 elever som gick ut åk 9 vt 2019. Av dessa gick 22 på Helleborusskolan. Resursskola skiljer sig i förhållande till särskild undervisningsgrupp enligt HDF 2017:50. Följande är ett citat från HDF 2017:50 där skillnaden mellan en särskild undervisningsgrupp och resursskola beskrivs.
”Särskild undervisningsgrupp är en stödform som endast undantagsvis ska användas och då för så kort tid som möjligt. Stödformen kan passa för en elev som då och då eller tillfälligt är i behov av att få sitt stöd i en särskild undervisningsgrupp. Formen passar dock inte bra för elever som permanent och kontinuerligt är i behov av särskilt stöd. En sådan elev kan behöva ha sin ordinarie skolplacering vid en enhet som har gjort de extra anpassningar som behövs och som alltid kan ge det särskilda stöd som eleven behöver.” Det innebär att när vi talar om särskild undervisningsgrupp så är den inte jämförbart med resursskolor. Inte heller Österåkers kommuns sk ”akutskola” i barackerna är jämförbar med en resursskola även fast kommunen kallar den för resursskola på hemsidan. Citat från Österåkers kommuns hemsida hämtad idag den 11/11-2019. ” Under tiden som eleven går på resursskolan får hemskolan hjälp att anpassa sin verksamhet för att eleven ska kunna komma tillbaka till sin vanliga miljö så snart som möjligt. Det kan handla om alltifrån ett par månader till ett läsår beroende på elevens behov.” De elever som går där har kvar sin placering på ursprungsskolan och därmed är det en särskild undervisningsgrupp.
På resursskolor går elever med extraordinära skolsvårigheter som behöver stöd konstant. Endast elever i behov av extraordinära stödåtgärder kan gå på Helleborusskolan. De elever som börjar där har den vanliga skolan och deras särskilda undervisningsgrupper misslyckats med då behoven inte är av det slaget att det ”går över”. Stödet och anpassningarna har helt enkelt inte varit tillräckliga. Helleborusskolan är helt anpassad och anpassas kontinuerligt utefter elevernas olika behov. Samtliga lärare har erfarenhet och utbildningar inom NPF. Även assistenterna har utbildningar i NPF. Det är lärartätt och även resurstätt för att kunna ge dessa elever det stöd de behöver för att kunna lära sig den kunskap som grundskolan skall ge alla elever. Flera av lärarna har även formell specialpedagogisk kompetens. Hela personalgruppen handleds av NPF-kunniga psykologer minst två gånger per år som även de är väl insatta i Helleborusskolans elever. Eleverna har förutom autism och/eller ADHD ofta tilläggsdiagnoser, språkstörning, ångest, perceptionssvårigheter eller skoltrauman som lett till PTSD. Autism och ADHD är livslånga funktionsnedsättningar som omöjligen kan försvinna eller bli drastiskt bättre över ett sommarlov! Elever med autismspektrum är svåra att förstå, för de har ett helt annat sätt att fungera och tänka.
Skollagen är tydlig med att alla elever har rätt att få lära sig utifrån sina egna förutsättningar och diskriminering får inte förekomma. Lärarutbildningar innehåller inte kunskap som gör att lärare kan bemöta dessa elever och även specialpedagoger saknar utbildning i dessa frågor. Hemkommunen är ytterst ansvarig för att elevens skola får resurser så att eleven kan få sitt stöd. Se skollagen 2 kap 8b§. Beslut om särskilt stöd fattas av rektor för skolan och inte av kommunen enligt skollagen. Nu senast har Attention gjort en undersökning som visar på hur allvarlig situationen är för dessa barn och familjer.
Citat från analysen av enkäten: ”Även fast vi inte ställde någon fråga som direkt pekade ut skolan, kan vi se i de många fritextsvar att det ofta är skolan som ställer till det. Hade skolan varit tillgänglig och anpassat undervisning, bemötande och skolmiljö utifrån elevens behov, hade vardagslivet fungerat så mycket bättre och andra stödinsatser inte behövts i samma utsträckning. En skola som inte fungerar leder till problematisk skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos både barn och föräldrar. Den dränerar familjens hela tillvaro.”
Källor för diagram är Skolverket Rapport 409, År 2014 och övriga källor består av offentlig statistik från Skolverket, skollag (2010:800), intervju med personal och ägare till Helleborusskolan, litteratur från specialpedagogisk utbildning på Stockholms universitet samt Riksförbundet Attention.
elevrattosteraker.com 