Att finansiera utbildning för elever i behov av omfattande särskilt stöd har varit och är orsak till mycket oro både för föräldrar och barn i vår kommun. Hösten 2019 var det kris då kommunen utan ändrade lagar eller ny domstolspraxis drog ner på de tilläggsbelopp som betalades ut och Helleborusskolan riskerade att gå i konkurs. Efter många förhandlingsrundor mellan skolan och kommunen hittade kommunen på ett nytt bidrag som fick namnet Strukturbidrag så att skolan skulle kunna hålla näsan över vattenlinjen. Strukturbidrag är inte en finansieringsform som är definierad i skollagen.
I slutet av november 2020 väljer allianspartierna att driva igenom ett permanentande av detta bidrag i Förskole- och grundskolenämnden istället för att återgå till tilläggsbelopp som är en finansieringsform som är definierad i skollagen. För att undersöka lagligheten i detta nya påkomna bidrag är nu beslutet om strukturbidraget anmält till Förvaltningsrätten och kommer drivas genom domstolssystemet.
I slutet av denna laglighetsprövning står följande:
”Varför och vad laglighetsprövas
Jag begär att beslutet prövas inom ramen för laglighetsprövning eftersom jag anser att strukturbidraget bland annat inte är baserat på elevernas behov utan på grund av deras val av skola. Strukturbidraget gynnar de elever i behov av omfattande särskilt stöd som fått plats i resursskolor och su-grupper men inte de elever som är i behov av omfattande särskilt stöd och som går i ”vanlig” skola. Eftersom strukturbidraget inte gynnar samtliga elever inom målgruppen utan endast de som går i specifika skolor strider det mot likvärdighetsprincipen. Jag vill alltså att förvaltningsrätten laglighetsprövar Österåkers kommuns beslut om att permanentera strukturbidraget på grund av att det även strider mot intentionerna med skollagen.
I FGN 2020/0337 framgår att strukturbidraget ska ges till såväl centrala su-grupper som till resursskolor. En anledning till att införa strukturbidrag var att resursskolorna saknar den möjlighet de vanliga skolorna har att omfördela det grundbelopp samtliga elever erhåller för att täcka vissa elevers behov av mer stöd (ej att förväxla med tilläggsbelopp). Strukturbidraget sades väga upp de merkostnader resursskolor har eftersom de endast tar emot elever med omfattande behov av särskilt stöd. Det finns alltså inga elever med ”mindre” behov än grundbeloppets storlek att omfördela ifrån på resursskolor. När kommunen nu beslutat att även de egna su-grupperna ska få strukturbidrag innebär det ytterligare ett frångående av likvärdighetsprincipen. Eleverna i de centrala Su-grupperna finansieras genom att delar av den vanliga skolans grundbelopp omfördelas till su-grupperna (därutöver tillkommer tilläggsbelopp/verksamhetsstöd) vilket är i enlighet med skollagen. Men när dessa även får strukturbidrag leder det till en överkompensering jämfört med andra grundskolor och resursskolorna.
Den överkompenseringen kan dessutom leda till att det blir mer förmånligt för de vanliga skolorna att inrätta centrala su-grupper istället för att tillhandahålla särskilt stöd i den ordinarie undervisningen eller skapa su-grupper på skolan. Intentionen med skollagen finner vi i 3 kap. 8 och 11 §§. Den förstnämnda bestämmelsen stadgar att särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Den andra bestämmelsen lyder som följer, om det finns särskilda skäl får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan… innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Den ordning Österåkers kommun nu förespråkar genom sitt beslut snedvrider elevernas rätt att få det stöd de behöver för att klara av undervisningen i den skola de är placerade i till förmån för tillfälliga placeringar i centrala su-grupper. Till detta tillkommer även omständigheten att merparten av de elever som kommer ifråga för su-grupper precis som eleverna som fått plats i resursskolorna ofta har en neuropsykiatrisk funktionsvariation (npf) som autism, adhd,
add, språkstörning m.m.. För dessa elever är det extra viktigt med kontinuitet och att tillvaron är förutsägbar, vilket vetenskapen är tydlig med. På en central su-grupp är eleverna avskilda från sina klasskamrater och sin skolmiljö. På en resursskola tillhör eleven en skolenhet och en klass under hela sin utbildning vilket skapar den tillhörighet och gemenskap som en skola ska göra för en elev samt att de dessutom får de anpassningar de är i behov av under hela sin utbildning.
Kort
Detta beslut strider mot likabehandlingsprincipen men även mot finansiering utifrån elevens behov och förutsättningar som den svenska skolan är baserad på. Det driver kommunala skolor att flytta elever från sin hemskola vilket strider mot skollagens intetioner.”
Vill ni läsa överklagan kan ni klicka på länken nedan.
https://drive.google.com/file/d/1DXvdRHzNrJ6tk_KDOwQT4bEVQuQBBj25/view?usp=drivesdk
elevrattosteraker.com 