Laglighetsprövning av strukturbidraget!


Att finansiera utbildning för elever i behov av omfattande särskilt stöd har varit och är orsak till mycket oro både för föräldrar och barn i vår kommun. Hösten 2019 var det kris då kommunen utan ändrade lagar eller ny domstolspraxis drog ner på de tilläggsbelopp som betalades ut och Helleborusskolan riskerade att gå i konkurs. Efter många förhandlingsrundor mellan skolan och kommunen hittade kommunen på ett nytt bidrag som fick namnet Strukturbidrag så att skolan skulle kunna hålla näsan över vattenlinjen. Strukturbidrag är inte en finansieringsform som är definierad i skollagen.
I slutet av november 2020 väljer allianspartierna att driva igenom ett permanentande av detta bidrag i Förskole- och grundskolenämnden istället för att återgå till tilläggsbelopp som är en finansieringsform som är definierad i skollagen. För att undersöka lagligheten i detta nya påkomna bidrag är nu beslutet om strukturbidraget anmält till Förvaltningsrätten och kommer drivas genom domstolssystemet.

I slutet av denna laglighetsprövning står följande:

”Varför och vad laglighetsprövas
Jag begär att beslutet prövas inom ramen för laglighetsprövning eftersom jag anser att strukturbidraget bland annat inte är baserat på elevernas behov utan på grund av deras val av skola. Strukturbidraget gynnar de elever i behov av omfattande särskilt stöd som fått plats i resursskolor och su-grupper men inte de elever som är i behov av omfattande särskilt stöd och som går i ”vanlig” skola. Eftersom strukturbidraget inte gynnar samtliga elever inom målgruppen utan endast de som går i specifika skolor strider det mot likvärdighetsprincipen. Jag vill alltså att förvaltningsrätten laglighetsprövar Österåkers kommuns beslut om att permanentera strukturbidraget på grund av att det även strider mot intentionerna med skollagen.
I FGN 2020/0337 framgår att strukturbidraget ska ges till såväl centrala su-grupper som till resursskolor. En anledning till att införa strukturbidrag var att resursskolorna saknar den möjlighet de vanliga skolorna har att omfördela det grundbelopp samtliga elever erhåller för att täcka vissa elevers behov av mer stöd (ej att förväxla med tilläggsbelopp). Strukturbidraget sades väga upp de merkostnader resursskolor har eftersom de endast tar emot elever med omfattande behov av särskilt stöd. Det finns alltså inga elever med ”mindre” behov än grundbeloppets storlek att omfördela ifrån på resursskolor. När kommunen nu beslutat att även de egna su-grupperna ska få strukturbidrag innebär det ytterligare ett frångående av likvärdighetsprincipen. Eleverna i de centrala Su-grupperna finansieras genom att delar av den vanliga skolans grundbelopp omfördelas till su-grupperna (därutöver tillkommer tilläggsbelopp/verksamhetsstöd) vilket är i enlighet med skollagen. Men när dessa även får strukturbidrag leder det till en överkompensering jämfört med andra grundskolor och resursskolorna.
Den överkompenseringen kan dessutom leda till att det blir mer förmånligt för de vanliga skolorna att inrätta centrala su-grupper istället för att tillhandahålla särskilt stöd i den ordinarie undervisningen eller skapa su-grupper på skolan. Intentionen med skollagen finner vi i 3 kap. 8 och 11 §§. Den förstnämnda bestämmelsen stadgar att särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Den andra bestämmelsen lyder som följer, om det finns särskilda skäl får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan… innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Den ordning Österåkers kommun nu förespråkar genom sitt beslut snedvrider elevernas rätt att få det stöd de behöver för att klara av undervisningen i den skola de är placerade i till förmån för tillfälliga placeringar i centrala su-grupper. Till detta tillkommer även omständigheten att merparten av de elever som kommer ifråga för su-grupper precis som eleverna som fått plats i resursskolorna ofta har en neuropsykiatrisk funktionsvariation (npf) som autism, adhd,

add, språkstörning m.m.. För dessa elever är det extra viktigt med kontinuitet och att tillvaron är förutsägbar, vilket vetenskapen är tydlig med. På en central su-grupp är eleverna avskilda från sina klasskamrater och sin skolmiljö. På en resursskola tillhör eleven en skolenhet och en klass under hela sin utbildning vilket skapar den tillhörighet och gemenskap som en skola ska göra för en elev samt att de dessutom får de anpassningar de är i behov av under hela sin utbildning.


Kort
Detta beslut strider mot likabehandlingsprincipen men även mot finansiering utifrån elevens behov och förutsättningar som den svenska skolan är baserad på. Det driver kommunala skolor att flytta elever från sin hemskola vilket strider mot skollagens intetioner.”

Vill ni läsa överklagan kan ni klicka på länken nedan.

https://drive.google.com/file/d/1DXvdRHzNrJ6tk_KDOwQT4bEVQuQBBj25/view?usp=drivesdk

Elevrätt Österåker utreder begreppen särskild undervisningsgrupp och resursskola.

Resursskolor och Helleborusskolan På förfrågan från en kommunpolitiker i Österåker ifall vi har tillgång till information om Helleborus i förhållande till andra resursskolor kommer här en sammanställning av den information vi har.

Det finns en studie gjord av Skolverket 2014 som kartlagt resursskolor i Sverige. Ser man till alla resursskolor så går 31% av eleverna ut åk 9 med fullständiga betyg. Det är att jämföra med Helleborusskolan i Österåker där 50% går ut åk 9 med fullständiga betyg. De har även gjort en uppdelning där man kan se att elever som går i resursskola som inte är kopplad till ett HVB-hem där hade strax under 50% av eleverna godkänt i alla ämnen (se diagram 4 nedan) och 65% gick ut med behörighet till yrkesprogram (se diagram 5 nedan).

Helleborusskolan är en resursskola som inte är kopplad till HVB-hem. Helleborusskolan i Österåker hade VT 2019, 22 elever som gick ut åk 9. Av dessa gick 50% ut med fullständiga betyg och 72,7% med behörighet till yrkesprogram. Mao betydligt bättre än hur det normalt sett ser ut i resursskolor. Om man jämför med t ex Solskiftesskolan där merparten av eleverna inte har särskilda behov så fanns det 95 elever som i våras gick ut åk 9 varav 75,8% gick ut med fullständiga betyg och 81,1% gick ut med behörighet till yrkesprogram.

Tyvärr kan vi inte finna någon sammanställning på hur elever med särskilt stöd i den vanliga skolan klarar sig vilket egentligen vore en mer rättvis jämförelse. Dock ej om den görs i Österåkers kommun då de med störst svårigheter redan går på Helleborusskolan. Eleverna kommer till resursskolor sent i sin utbildning. De flesta börjar resursskola under högstadiet och framförallt i årskurs 9 som vi kan se i diagram 1 nedan.

Kunskapskraven skall vara uppnådda i årskurs 9 men resursskolorna får endast ett par år på sig och ibland endast ett år att ta igen all missad kunskap och inhämta ny kunskap. Dessa elever kommer många gånger från en icke fungerande skolgång med dåligt mående och destruktiva beteenden vilket först måste vändas till en fungerande skolgång och välmående elever.

I diagram 3 nedan kan ni även se att utbildningsnivån på föräldrarna för elever som går på resursskolor utan anknytning till HVB-hem inte skiljer sig nämnvärt i förhållande till elever i den vanliga skolan. Samtliga huvudmän i Österåkers kommun hade tillsammans 514 elever som gick ut åk 9 vt 2019. Av dessa gick 22 på Helleborusskolan. Resursskola skiljer sig i förhållande till särskild undervisningsgrupp enligt HDF 2017:50. Följande är ett citat från HDF 2017:50 där skillnaden mellan en särskild undervisningsgrupp och resursskola beskrivs.

”Särskild undervisningsgrupp är en stödform som endast undantagsvis ska användas och då för så kort tid som möjligt. Stödformen kan passa för en elev som då och då eller tillfälligt är i behov av att få sitt stöd i en särskild undervisningsgrupp. Formen passar dock inte bra för elever som permanent och kontinuerligt är i behov av särskilt stöd. En sådan elev kan behöva ha sin ordinarie skolplacering vid en enhet som har gjort de extra anpassningar som behövs och som alltid kan ge det särskilda stöd som eleven behöver.” Det innebär att när vi talar om särskild undervisningsgrupp så är den inte jämförbart med resursskolor. Inte heller Österåkers kommuns sk ”akutskola” i barackerna är jämförbar med en resursskola även fast kommunen kallar den för resursskola på hemsidan. Citat från Österåkers kommuns hemsida hämtad idag den 11/11-2019. ” Under tiden som eleven går på resursskolan får hemskolan hjälp att anpassa sin verksamhet för att eleven ska kunna komma tillbaka till sin vanliga miljö så snart som möjligt. Det kan handla om alltifrån ett par månader till ett läsår beroende på elevens behov.” De elever som går där har kvar sin placering på ursprungsskolan och därmed är det en särskild undervisningsgrupp.

På resursskolor går elever med extraordinära skolsvårigheter som behöver stöd konstant. Endast elever i behov av extraordinära stödåtgärder kan gå på Helleborusskolan. De elever som börjar där har den vanliga skolan och deras särskilda undervisningsgrupper misslyckats med då behoven inte är av det slaget att det ”går över”. Stödet och anpassningarna har helt enkelt inte varit tillräckliga. Helleborusskolan är helt anpassad och anpassas kontinuerligt utefter elevernas olika behov. Samtliga lärare har erfarenhet och utbildningar inom NPF. Även assistenterna har utbildningar i NPF. Det är lärartätt och även resurstätt för att kunna ge dessa elever det stöd de behöver för att kunna lära sig den kunskap som grundskolan skall ge alla elever. Flera av lärarna har även formell specialpedagogisk kompetens. Hela personalgruppen handleds av NPF-kunniga psykologer minst två gånger per år som även de är väl insatta i Helleborusskolans elever. Eleverna har förutom autism och/eller ADHD ofta tilläggsdiagnoser, språkstörning, ångest, perceptionssvårigheter eller skoltrauman som lett till PTSD. Autism och ADHD är livslånga funktionsnedsättningar som omöjligen kan försvinna eller bli drastiskt bättre över ett sommarlov! Elever med autismspektrum är svåra att förstå, för de har ett helt annat sätt att fungera och tänka.

Skollagen är tydlig med att alla elever har rätt att få lära sig utifrån sina egna förutsättningar och diskriminering får inte förekomma. Lärarutbildningar innehåller inte kunskap som gör att lärare kan bemöta dessa elever och även specialpedagoger saknar utbildning i dessa frågor. Hemkommunen är ytterst ansvarig för att elevens skola får resurser så att eleven kan få sitt stöd. Se skollagen 2 kap 8b§. Beslut om särskilt stöd fattas av rektor för skolan och inte av kommunen enligt skollagen. Nu senast har Attention gjort en undersökning som visar på hur allvarlig situationen är för dessa barn och familjer.

Citat från analysen av enkäten: ”Även fast vi inte ställde någon fråga som direkt pekade ut skolan, kan vi se i de många fritextsvar att det ofta är skolan som ställer till det. Hade skolan varit tillgänglig och anpassat undervisning, bemötande och skolmiljö utifrån elevens behov, hade vardagslivet fungerat så mycket bättre och andra stödinsatser inte behövts i samma utsträckning. En skola som inte fungerar leder till problematisk skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos både barn och föräldrar. Den dränerar familjens hela tillvaro.”

Källor för diagram är Skolverket Rapport 409, År 2014 och övriga källor består av offentlig statistik från Skolverket, skollag (2010:800), intervju med personal och ägare till Helleborusskolan, litteratur från specialpedagogisk utbildning på Stockholms universitet samt Riksförbundet Attention.